På grund av sitt breda sortiment lämpar sig skruvpålen för allt från små till stora byggnadskonstruktioner. Till de populäraste mindre byggprojekten hör; terrasser, staket, skyddstak, gårdsbyggnader, bryggor etc. För lättare konstruktioner kan man använda handmonterade skruvpålar, som lätt dras i marken t.ex. med hjälp av järnspett eller annan hävarm. Större objekt för skruvpålar är exempelvis sommarstugor, egnahemshus, hallar, maneger, rörledningar etc. Tyngre konstruktioner kräver också större påldimensioner, sådana monteras alltid maskinellt. Vid större objekt är det skäl att utföra grundundersökning (vingborrning) och anlita en byggnadsplanerare.

Den lämpligaste jordmånen för skruvpålar är ler- och sandjord. På grund av spiralflänsens stora yta har skruvpålarna en bättre bärkraft än konventionella stålpålar. Beroende på den stora bärförmågan uppnås en tillräcklig bärkraft redan i ler- och sandlager. Vid skruvpålning behöver man oftast inte gå lika djupt som vid slagpålning, vilket leder till att både pållängd och kostnader ofta blir mindre än då man grundar på slagpålar. Montering av skruvpålar lyckas bäst i ler- och sandjordar. Vid maskinell montering går det också att montera skruvpålar i moränjord.

De handmonterade skruvpålarna kan förankras i marken med hjälp av ett järnspett eller annan hävarm. Handmonterade skruvpålar lämpar sig för grundningsarbeten där det endast behövs ett fåtal skruvpålar eller då byggplatsen ligger svårtillgängligt med besvärliga trafikförbindelser (t.ex. på en holme). Maskinmonterade skruvpålar monteras med hjälp av en hydrauliskt driven jordborr som kopplats till en entreprenadmaskin. Maskinmonterade skruvpålar lämpar sig för sådana grundningsarbeten där behovet av pålar är stort. Alla skruvpålar med 250 mm och 400 mm skruvfläns är avsedda för maskinell montering.

Ju fler flänsar som skruvpålen är försedd med, desto högre tryck- och draghållfasthet uppnås i kohesionsjordarter (lerjord). Genom att öka antalet skruvflänsar kan man öka bärkraften för kortare pålar. Alla skruvpålar med flera än en skruvfläns är avsedda för maskinell montering.

Skruvpålens fläns skall drivas minst till frostfritt djup. Då påverkas inte grunden av tjälens rörelser. Monteringsdjupet påverkas också av byggplatsens jordmån, eftersträvad bärighet och -sidostabilitet.

Monteringsavståndet bestäms vanligen av en byggnadskonstruktör. För mindre grundningsarbeten, som terrasser och uthus är spännvidden i allmänhet ca 1,5-3 m; beroende på bl.a. byggnadens vikt, jordmånen och den undre balkens dimension.

Rätt nivå erhålls genom att vrida skruvpålen medurs, dvs. man drar åt skruven. Det är inte att rekommendera att man justerar pålen uppåt genom att vrida pålen moturs, eftersom man då löper risk att skruvpålen börjar sätta sig på grund av att skruvflänsen redan söndrat det underliggande jordlagret. Skruvpålen kan även kapas till rätt höjd med vinkelkap om pålen av någon anledning inte går att skruva tillräckligt djupt.

I normala fall behöver röret inte fyllas med betong, men om grundvattnet ligger närmare än 1 m från marknivån är det rekommendabelt att fylla röret med gjutbetong, uretanskum eller sand. Genom att fylla röret med betong ökar pålens knäckhållfasthet och korrosionsbeständighet.

Varmförzinkade skruvpålar skarvas med förlängningshylsor som fixeras med skruvförband, skruvpålar utan ytbehandling skarvsvetsas. Förlängningspålar finns att fås i fallande längd med 1 m intervall.

Det finns ett brett utbud av konsoler, t.ex. U-konsol, plattkonsol, bultkonsol och pålplatta. U-konsoler, bultkonsoler och plattkonsoler lämpar sig väl för att fästa träkonstruktioner till skruvpålarna. För pålar som blir ingjutna i betong bör man använda pålhattar. Ovanpå skruvpålarna kan man också svetsa stålbalkar som underlag för t.ex. hålbjälklag.

Som sockelbeklädnad kan man använda t.ex. ribbverk av trä eller sockelskivor av akryl, som påminner om en äkta sockel. Den del av skruvpålen som blir ovan jord kan också målas, man kan trä över en krympstrumpa av plast eller man kan mura ihåliga pelarblock runt röret.

Alla skruvpålar med rördimensionen 60,3 x 2,9 mm levereras varmförzinkade (zinkskiktet ca 110-140 µm). De större skruvpålarna har 6,3 mm godstjocklek och de levereras utan ytbehandling eftersom korrosionsrisken beaktats med den grövre godstjockleken.

De handmonterade skruvpålarna kan förankras med hjälp av järnspett eller annan hävarm. Man kan också använda en bärbar jordborr för förankringsarbetet. Maskinmonterade skruvpålar förankras vanligen med hjälp av grävmaskin, hjullastare eller liknande entreprenadmaskin försedd med en hydrauliskt driven jordborr. Utrustningen varierar från 0,8 t minigrävare till över 15 t grävmaskiner. De flesta installationsarbeten utförs med hjälp av mindre entreprenadmaskiner som inte förstör gräsplaner och planteringar.

Paalupiste Oy kan erbjuda en finskspråkig geoteknisk dimensioneringsanvisning avsedd för byggnadskonstruktörer. Konstruktörerna kan också få ett PaPi-CAP pålberäkningsprogram, som automatiskt dimensionerar rätt slags skruvpålar baserat på given belastning och resultaten från grundundersökningarna.